| Nyhetsbrev | Experiment | Bildbank | Filmklipp | Press | Övrigt
  line
  b Blåsa varmt och kallt
  g Kalla vinden
  Smälta is
  line
 

Blåsa varmt och kallt

Hypotesfråga

Kan man påverka utandningsluftens temperatur genom sättet att blåsa?

Utförande

  • Blås ut kraftigt genom en liten munöppning på ett utsträckt finger, precis som om du slagit dig med hammaren.
  • Blås därefter långsamt och med stor öppning. Skillnad?  Varför...?

Förklaring
Att det känns olika beror sannolikt på två saker. När man blåser långsamt genom en stor öppning kommer den av lungorna uppvärmda luften att bibehålla sin värma och upplevas varm. Blåser man däremot kraftigt genom en liten öppning sjunker trycket när luften lämnar munhålan. Sjunker trycket på en gas så sjunker även dess temperatur. Det är också så att redan uppvärmd luft som omger fingrarna blåses bort vilket också sannolikt påverkar upplevelsen, i likhet med experimentet

Filmklipp på experimentet
  line
 
Kalla vinden              

Hypotes

Har luften från en vanlig fläkt annan temperatur än övriga rummets?

 

Utförande

  • Notera rummets temperatur med termometern.
  • Sätt på fläkten och känn på luften med handen. Känns luften varmare än, kallare än eller densamma som i rummet?
  • Mät temperaturen på luften från fläkten. Slutsats?

Förklaring
Luften från fläkten känns kall men har i princip samma temperatur som luften i rummet. Anledningen att den känns kall är att den tvingar bort den av kroppen redan uppvärmda luften närmast huden. Våra kroppshår och djurs pälsar försvårar denna borttransport vilket gör att vi inte fryser trots att luften är kallare än kroppen.
  line
 
Smälta is                     

Hypotesfråga
Smälter en isbit fortast om den får ligga på trä, frigolit, plast eller koppar – eller spelar underlagets material ingen roll?

Experiment

  • Placera en isbit på vardera platta och iaktta.
  • På vilken platta smälter isen snabbast?
  • Hur kommer det sig? 

Förklaring
Koppar-, trä-, frigolit- och plastplattan har samma temperatur som den omgivande luften innan isbitarna placeras ut. Att isen smälter fortare på kopparplattan beror på att koppar är, i likhet med de flesta metaller, en god värmeledare. Värme, som i normala falla endast kan transporteras från högre temperatur till lägre, leds från den varmare kopparplattan till den kallare isbiten. Isbitens värmetillskott gör att isbiten smälter. När värmen lämnar kopparplattan blir denna istället kallare. Den omgivande luften är då varmare än kopparn och värme leds därför från luften till kopparplattan. Luftens värme fortsätter på detta sätt att ledas över till isen via kopparplattan tills isen har smält.

Filmklipp på experimentet

  line